I år fick jag min revansch sedan förra årets andra plats. Det var nog mer nervkittlande i år, dels för att det var delfinal direkt och att det var många bra tjejer med. Jag vann min delfinal och fick i finalen dagen efter möta Magdalena Forsberg och Louise Karlsson. Många tror säkert att detta bara är en lek men det kan jag försäkra Er om att är man väl med i finalen är det blodigt allvar. Det här är idrottsmän och kvinnor som alla hatar att förlora, älskar att vinna, ära, pengar, uppmärksamhet och helt enkelt att vara den bästa så kallade SUPERSTAR.

Det blev en rafflande final där det i slutet var tvunget att avgöras med en skiljegren som i detta fallet var hinderbana. Både för herrar och damer. Jag visste att jag skulle komma sist i Triathlon så därför såg jag ingen anledning till att ta ut mig. Det blev nog min seger till slut för Louise var trött och snubblade mellan hindren. Det var jag som lyfte bucklan på starka armar den kvällen. Mattias Sunneborn tog hem herrsegern och att det blev två längdhoppare behövs väl inte förklaras.

Jag vill passa på att ge en eloge till Magda & Fosshaug som trots att de var rejält avhängda ändå satsade för fullt i Triathlonloppet. Det ska nog både jag och Sunneborn tacka för. Ser redan nu fram emot Preem Superstars 1998. Om jag tänker på det tillräckligt mycket så blir jag skitnervös, jag vill ju försvara min titel.

Erica Johansson (december 1997)