Jag kan förstå om svenska folket har trott att jag inte har gjort annat än att posera för bilder och gjort intervjuer från det att jag har vaknat på morgonen tills jag har gått och lagt mig. Men jag vet hur det fungerar i svensk press. Det som jag gjorde var en bild för Aftonbladet under mitt läger i Portugal. Efter mitt kval så gjordes det ett besök hos Barberaren i Sevilla för G-P samt en bild för Expressen i hotellets pool. Alla andra intervjuer avklarades på den officiella presskonferensen som var på fredagen. Att det som sedan skrivs blir något mer än vad som kanske är berättigat är ju ingenting som jag kan styra över. Men alltid kan man ju lära sig något utav det här som att inför nästa mästerskap hålla en lägre profil och inte skapa dessa förväntningar. Men jag siktade på medalj och det var så förbannat synd att jag inte höll. Jag är så arg på mig själv och det tycker jag att jag kan vara ända till nästa gång jag gör något bra.
Min nästa tävling blir i Karlstad den 31:e augusti och sedan dagen efter i Bellinzona. På Finnkampen ska jag ha min revansch för detta VM. Det känns lite tröstlöst att veta att det som jag kanske gör då, om jag hoppar som jag har gjort hela säsongen, hade räckt till medalj på VM. Det känns ändå skönt att veta att mina nära och kära, mina verkliga vänner som inte snackar skit bakom min rygg älskar mig i alla lägen. Tack för att ni finns. Jag älskar er också. Kram!

21:e augusti 1999
Jag sitter här nu på mitt rum och tänkte summera mina tankar och vad som har hänt hittills så här långt. Till att börja med så är jag i VM final som går av stapeln på måndag kväll kl. 20.05. Jag hoppade 6,79 m i dagens kval och gick lätt vidare som fjärde bästa resultat. Om jag blickar tillbaka på de mästerskapen som har varit tidigare så var skillnaden denna gången att det fanns inga tankar om ett misslyckande. Jag var inte ett dugg nervös utan kände mer en känsla av säkerhet och ett stort lugn.
Jag tyckte inte alls att jag hoppade bra tekniskt sett idag utan det kändes mer som träningshopp.Jag vet att jag måste ha med den mentala laddningen mycket mer för att jag ska vara mer aktiv och aggressiv i min löpning. Därför har jag sparat det till finalen..... Wow vilken genomslagskraft TV4 sportens reportage har haft på min hemsida. Jag har haft enormt många besökare och jag har fått massor av mail, de flesta har varit underbara att läsa men det fanns en del under bältet också men det finns så många sjuka människor i vår lilla värld. Men tack alla ni som har skickat. Jag ska försöka att svara på alla så snart jag kommit hem igen. Jag har ingen smart uppkoppling med lösenord till närmst server så jag måste koppla upp mig hemma och det är inte så vidare värst billigt.
Imorgon ska jag bara ta det lugnt och ta en sightseeing i Sevilla. Jag har gjort det en gång förut och det var 1991. Jag var 17 år gammal och skulle göra mitt första seniormästerskap, inomhus VM. Den gången slutade det med att jag inte kom till start utan fick åka hem och lägga mig på mitt rum med magsjuka istället. Nu kan inget stoppa mig och jag siktar högt eller kanske jag ska säga långt...?

Bild: Party i Sevilla med Robban, Stefan & Staffan (14 kb)

12:e augusti 1999
Det börjar dra ihop sig nu till säsongens höjdpunkt, VM. Idag åker jag till Portugal och förbereder mig inför nästa helgs kval. Det har varit lite mycket det senaste. Jag har tävlat en hel del och det har satt sina spår. Efter DN Galan så var jag i Malmö på måndagen och hoppade 6,84 m, ett resultat som räckte till seger. Jag fick några dagar hemma innan det var dags att återvända till Malmö igen och årets Svenska Mästerskap. Jag började med att ta ett silver på 100 m på ett nytt personbästa 11.82 s. (mitt 4:de lopp sedan SM-97). Jag efteranmälde mig på 100 m H som gick på lördagen och tog hem segern på de sista två häckarna.
Mitt andra guld hämtade jag hem på söndagen med ett hopp på 6,60 m. Men som sagt var det hade sitt pris... i mina baksidor. Sedan har jag hunnit med att vara i Västervik och hälsat på min sponsor Reebok innan det var dags för nästa tävling som jag förlorade till Camilla. Det var VM:s sista kvaldag i Växjö och Jag kände mig bara trött och mentalt på en rätt så låg nivå. Då passade Camilla på att kvala med ett kanonhopp på 6,75 m. Så nu blir vi två tjejer i Sevilla. Kul!

3:e augusti 1999
Nu har det hänt grejer igen. Jag har hunnit med att tävla två tävlingar på bara några dagar och hoppat riktigt långt. I fredags var det DN Galan på Stockholms stadion och det var en fullträff då jag fick på ett hopp som mätte 6,92 m. Det var bara en centimeter längre än Heike Drechsler, som ändå gjorde årsbästa. Jag vann min första riktigt stora GP seger och satte ett nytt svenskt rekord. Igår så var jag i Malmö och tävlade. Det var lite svårt att försöka glömma DN Galan och ladda om till att hoppa långt på nytt. Det var inte förrän i mitt sista hopp som jag kunde plocka fram det lilla x-tra och ta hem segern på 6,84 m. Det känns oerhört lätt just nu. Samtidigt som alla tjatar och hetsar upp sig över 7 meter så behåller jag mitt lugn. Jag vet att det finns där och det kommer i rätt tid.
Förresten så gick framträdandet på Liseberg och nationalsången alldeles utmärkt. Jag var inte ett dugg nervig, det var bara kul. Nu till helgen bär det av till Malmö igen och årets Svenska Mästerskap. Jag ska springa 100 m och hoppa långt. Veckan därpå blir det Växjö den 10:e och sedan avresa till Portugal två dagar efter. Vi kommer att vara där och förbereda oss inför VM i Sevilla. Jag har sagt att det är en finalplats som är det första målet och i och för sig så är det väl det men jag har betydligt högre mål än så. Jag är trött på att "bara" vara den som tar mig till final...

För äldre dagböcker och nyheter, gå till Arkiv.