17:e september 2000
Nu har vi varit i Australien i några dagar och vi har hunnit med riktigt mycket. Resan ner hit gick bra men tog lång tid. Som tur var fick vi sitta i Business Class från Stockholm till Bangkok och det var skönt för kroppen. Vi flög med Thai Air och vilken service, ett mycket trevligt flygbolag med i särklass den vackraste flyguniformen.
Vi kom fram till Bond University strax efter midnatt och då gick vi direkt och lade oss. Jag hade bara sovit tre timmar under den 28 timmar långa resan så jag var ganska trött.
Sov länge och höll nästan på att missa första samlingen med den efterföljande presskonferensen. Det var bara till att stå där och svara på frågorna och le sitt bredaste in i kamerorna.

Jag delar rum med Kajsa och vi har fått ett tvåbäddsrum med gott om plats att breda ut våra saker på och det kan jag säga att vi har gjort. Vanligtvis brukar jag få plocka upp efter Kajsa men om jag går in med samma stil jag med så känns det bättre. Mamma skulle inte tycka om det...
Vi får väl se till att hålla bättre ordning i OS-byn ifall Kungen kommer och hälsar på.
Första dagen åkte vi runt och såg oss omkring. Vi var på banan där vi kommer att träna. Den ligger på Griffith University och där har vi fått tid fyra timmar per dag, resten av tiden disponeras av det brittiska teamet som har hyrt arenan för en ohyggligt massa pengar.
Vi tog oss en titt på den omtalade stranden, även kallad Surfers Paradise, och jag kände direkt att jag gärna skulle vilja tillbringa ett par veckor där och lära mig att surfa. Köpte i alla fall ett par surfarbyxor så jag har kommit en liten bit på vägen. När vi kom tillbaka till hotellet åt vi middag, snackade, surfade på nätet och fick massage. Jag och Kajsa försökte hålla oss vakna för att kunna sova ännu en natt utan att vakna och vi lyckades hålla ut till halv två.

För att inte helt tappa känslan för friidrotten åkte vi och tittade på en tävling i söndags. Henke kastade spjut, sprang 100 m med och utan häckar. Det såg bra ut och jag tror att han kommer att göra en bra mångkamp. Det var en hel del andra bra resultat från tävlingen. Jag satt och tittade på när tjejerna hoppade längd och blev mycket imponerad av en 21-årig Jamaicanska som tidigare gjort 6,74 m men som nu fick på ett hopp med en taskig landning som blev 6,79 m. Tyvärr skadade hon sig så illa i ett ledband i knäet så frågan är om hon hinner bli bra tills kvalet den 27:e.
Det är väl risken när man tävlar nu att man är i så pass bra form så att man lätt kan gå sönder. Vi satt kvar och kollade på herrarnas längd också och det var en av de grymmaste tävlingar jag har sett. Det var en australiensare, Peter Burgh, som vann på ett tveksamt övertrampshopp som blev hela 8,48 m. Han kommer ha press på sig. Men det värsta var amerikanen Springfellow som hade ett tramphopp som från foten mätte 8,60 m!!!
Det kommer att bli en intressant OS-final även i herrarnas längd.
Det var perfekta förhållanden på en perfekt arena. Att det var snabba banor visade allra minst Merlene Ottey som vann 100 m på 10,91 s. Nu var det lite för mycket vind men Merlene som inte är uttagen på den distansen hotar nu att inte springa i stafetten om hon inte får springa individuellt. Cirkusen tar aldrig slut.

I dag har vi varit på en djurpark och klappat kängurur och gosat med en koala. Jag har aldrig tidigare varit i närheten av dom australiensiska symboldjuren och jag kan säga att det var en upplevelse. Att hålla i en koala kändes som ett levande gossedjur fast sju kilo tyngre. Pälsen såg ut som en fuskteddy men kändes som en heltäckningsmatta som luktade eucalyptus.

Bild: Erica & koala (33 kb)

Vi har kanonväder här på guldkusten. Det blir kyligt när solen har gått ner så jag fasar lite för temperaturen i Sydney. I och för sig kommer det att gynna oss nordbor så vi kanske inte ska gnälla så mycket.
Det ser bra ut för alla som är här, kanot, rodd, judo och friidrott.
Om några dagar ska jag åka ner till OS-byn och det ska bli skönt att få lite liv och rörelse omkring sig.

9:e september 2000
Nu är jag på plats på pre-camp i Brisbane. Resan tog lite drygt 28 timmar och vi kom hit till Bonds Universitet i natt klockan ett. Jag har sovit i nio timmar i natt och i dag känns det rätt okej med tidsomställningen.

Vi har haft en presskonferens på förmiddagen och om en stund ska vi ut och se oss omkring. Jag har haft en liten förkylning sedan Finnkampen men det börjar bli bättre. Vädret är kanon och det är varmt och skönt. Annat är det i Sydney. Så det känns skönt att vara här i värmen och få ladda i lugn och ro. Jag kommer att vara här till den 24:e då jag drar till OS-byn.

Jag kommer inte ha möjligheten att svara på mailen som jag får men jag kommer däremot att läsa alla till och med den dagen jag drar ner till Sydney.

För äldre dagböcker och nyheter, gå till Arkiv.