Jag har varit hos en läkare som har kollat på det och jag har fått ett svar som gör det omöjligt att säga när det kan försvinna. Det verkar vara ett muskelfäste i foten som har fått sig en smäll. Det kan ju ha varit så att jag omedvetet har belastat den foten då jag under en längre tid hade ont i den andra. Så just nu vet jag inte när jag kan börja springa igen. Jag har fått köra styrka igen och hoppat på högerbenet. Det känns inte speciellt roligt men jag satsar fortfarande på VM och som det ser ut just nu kommer jag inte att tävla innan det. Givetvis åker jag inte om jag känner att jag inte kan prestera mitt bästa.

Nu ska jag i alla fall cykla in till Ullevi och titta på Världsungdomsspelen så att jag får lite feeling från tävlingar.

Ikväll kommer Monica och Linda till mig och imorgon ska vi åka till Båstad och heja på Kajsa och grabbarna i höjdhoppsgalan.

Annars kommer jag att vara hemma i Göteborg ett tag nu. Troligtvis så kommer Wilbour, min kanadensiska kiropraktorvän, hit till veckan och ska hjälpa mig att komma till rätta med min skada.

På lördag döps Gabriel - min brorson - och jag ska vara gudmor. Dagen därpå ska jag ner till Falkenberg och supporta AUDI i STCC. Det kan ju gå hett till på dom tävlingarna har jag sett...

12:e juni 2001
Jaha. Då har det blivit ännu en spruta som jag ännu inte vet om den har någon effekt. Jag har haft känningar i anslutning till min högra hälsena och det har gått relativt bra att bita ihop under de senaste två tävlingarna jag gjorde i Grekland. Men då jag inte kan träna utan att det gör ont i varje steg jag tar så kände jag att det var dags att göra någonting åt det.

Tack och lov är det inte senan som är skadad, utan det lär vara ett område av vävnader som är överbelastade. Det kan även vara en inflammation i det området så därför valde jag att ta en kortisonspruta för att bryta ett negativt mönster. Skulle det nu vara så att det inte försvinner finns det bara en sak att göra och det är att stålsätta sig inför varje träning och tävling och köra på. (Det är ej heller hoppfotsbenet vilket underlättare ytterligare.)

Detta gör att min tävlingsplanering kommer att ändra sig något. Jag skulle ha hoppat i finska Kourtane på söndag i Nordic Challenge men det kommer inte att bli av. Helgen därpå är det Europacupen och allt hänger på hur lång tid det tar innan jag kan springa och belasta för fullt igen. Jag har pratat med förbundskaptenen och vi har bestämt oss för att hålla dörren öppen till mitten av nästa vecka.

Det är klart att det känns tråkigt när det blir så här men jag måste tänka framåt och på sommarens viktigaste månad som är augusti. Fram tills dess är det mer eller mindre bara en transportsträcka.

2:e juni 2001
En liten snabb uppdatering om vad som har hänt på de senaste två tävlingarna som jag har gjort i Grekland denna vecka.

Jag åkte till Aten i tisdags och tävlade på onsdagen i lätt motvind som gjorde det svårhoppat. Där slutade jag tvåa på 6,66 m. Vann gjorde Kotova med 6,82 m. Direkt efter tävlingen var det fyra timmars bussresa ner till Kalamata och till nästa tävling.

Jag sitter just nu på ett internetcafé och har lyckats att ta mig igenom ännu en tävling trots att en hälsena krånglar till det för mig. Idag var det mer flyt med vinden och jag slutade tvåa åter igen fast denna gång blev det 6,75 m. Kotova vann på 6,95 m. Det är jag nöjd med, med tanke på hur förutsättningarna har varit.

Nu bär det av hemåt igen och förhoppningsvis så ska jag tävla igen på fredag i Sevilla.

För äldre dagböcker och nyheter, gå till Arkiv.