Äntligen!!!

Det har hänt så mycket sedan jag skrev sist. Har haft lite vajsing med datorn så därför har det dröjt så länge med en uppdatering av sajten. Men nu är jag på G igen, jag har kommit igång och tränat. Kör nu mellan fem till åtta pass i veckan och det är roligt och allt fungerar bra.

Min fotskada har blivit bättre och min läkare Jon satte två kortisonsprutor i den i mitten av augusti. Jag hoppas att det kommer att hålla sig så även när jag fortsätter att belasta kroppen med tyngre träning.

Det känns bra att springa men lite knepigare att hoppa. Har inte riktigt hittat känslan ännu men det kommer. Känner mig inte speciellt orolig. Det är långt kvar till sommaren. Har inte några planer på att tävla inomhus mer än att kanske springa 60 m och 200 m. Det hade varit kul att få lite fart på benen.

Jag var ju nere i München under friidrotts EM och jobbade för SVT som kommentator. Det var jätteroligt. Det kändes lite konstigt första dagen men allteftersom tiden gick så kändes det mer och mer naturligt och lättare. För en gångs skull under ett mästerskap ur svensk synvinkel så kunde svenska journalistkåren fokusera sitt arbete enbart på positiva prestationer.

Det var kul att jobba tillsammans med Peter Jihde, jag tycker att han är väldigt duktig på att hantera olika situationer. Vi hade kul tillsammans och vad jag har hört i efterhand så har sändningarna fått mycket bra kritik.

Tess och Stisse var med där nere och när jag var i sändning så skötte Stisse om den lilla dockan. Det gick jättebra och hon charmade alla. Hon fick ha hörselkåpor på sig när det jublades på stadion.

Jihde var förövrigt programledare för det nya underhållningsprogrammet Akta Rygg som jag vann. Det var kul men jag fick göra en maxprestation då jag blev utvald att köra 500 m i en roddmaskin under 1,55 min. Så fort jag såg att alla hade röstat på mig plockade jag fram min tävlingsinstinkt. Dom fick bittert ångra att dom röstat på mig. Eftersom jag såg Paolo som min vassaste konkurrent röstade jag ut honom.

Men gud vad jag var trött efter racet. Hade mjölksyra i en kvart efteråt.

Som vinnare av Finalen fick jag möta Claire Wikholm i en svenskuppgift. Jag vann men hon fick min pokal. Undrar om han har ställt den hemma i bokhyllan tro?

Lilla Tess hade sin dopdag den 17 augusti och vi var 80 stycken som svettades i den härliga sommarvärmen. Så nu är hon döpt och heter Tess Erica Denise.

Vi har varit på bröllop också. Till Vadstena fick vi bege oss för att deltaga i vigseln mellan Johanna och Djon. Festen pågick i tre dagar men vi var endast med under en dag. Som en av skvallertidningarna skrev så fick även vi en kärlekshelg. Ja vad ska man säga. Det var en kul fest och jag dansade hela natten till en massa gamla schlagerhits.

Tess är snart 6 månader, det är inte klokt vad tiden går fort. Har aldrig direkt tänkt på att även jag har blivit 6 månader äldre. Går stadigt mot 30! Herregud vart tar åren vägen? Vi har fått en så snäll unge så det är helt otroligt. Min mamma brukar säga att vi vet inte hur det är att ha barn. Hon har nog rätt.

Tess äter med god aptit, skriker typ aldrig, skrattar och pratar hela dagarna och det bästa av allt: hon sover hela nätterna och minst 9 timmar på raken. Det är bra med tanke på att jag är en riktig sömntuta. Tess har fått en ny kusin också. Min bror Jocke har fått en Linnea för en månad sedan. Tänk vad dom ska hitta på mycket bus.

Nu ska jag ta och sticka iväg och träna. Ni får ha det så bra i höstrusket.

Erica

P.S.: Det är en hel del nya bilder i bildarkivet.

För äldre dagböcker och nyheter, gå till Arkiv.